Den enhetliga skogen Vaarinmetsä, som Stiftelsen för naturarvet anskaffade i maj 2017, består alltigenom av samma generation av gran och ligger i Såka by som hör till Karleby. Skogen är cirka 80 år gammal, och den omfattar 4,3 hektar. Därför att skogen inte har vårdats befinner sig trädbeståndet i rätt så naturligt tillstånd, och det har också börjat förekomma murket trä i skogen. Snön har brutit några träd vid den norra gränsen där de vilar i skuggan, och i närheten av gränsen finns också ett litet område för vindfällen med ett tjugotal trädstammar som i all trygghet ligger bredvid varandra på den inre sidan av skyddsområdet.

Båda ändarna av det rätvinkliga området som går i öst-västlig riktning täcks av mo. Det finns flera flyttblock som täcks av städsegrön stensöta på den östra ändans torra land. I mitten av momarkerna finns ett mossbevuxet och ihopsjunket skogskärr, och ur skärrets mörker stiger ut majbräkens ljusgröna blad. Inne i skogen lever bland annat sparvugglan, tofsmesen och järpen, och det skulle inte vara ett under att också hitta flygekorrens spår.

Området såldes till Stiftelsen för naturarvet av Lars Hällis arvingar varav de flesta betraktade Lars som sin morfar och hans skog som sin morfars skog. Det var Lars Hällis önskan att skogen aldrig skulle förstöras. I och med köpet beseglas önskemålet vilket naturligt framgår också av namnet Vaarinmetsä, som alltså betyder morfars skog.

Lars Hällis gjorde sitt livsverk som K-köpman i Karleby. Han blev en vanlig syn vid vägkanten när han promenerade mot skogen genom byn, speciellt efter att han hade gått i pension. Det gick inte att gå in i skogen utan anledning på den tiden, och därför brukade också Lars bära med sig ett vapen. Det var ändå sällan som han kom tillbaka med byte. Det var kanske viktigare för honom att komma tillbaka med sinnesfrid än villebråd. Nu kallar morfars skog följande generationer till sig för att njuta av grandungens lugnande skymning.

PHOTO: Ari-Pekka Auvinen